gårdagen blev jättetrevlig. for ju som sagt med familjen och simon till mormor och morfar för att äta palt. vi tog med simons keyboard som överraskning till mormor och morfar för att dom skulle få höra honom spela. oj så vackert det var! jag var inte den enda som grät kan jag säga er.
jag har aldrig gråtit så mycket som då för hans pianospelande. jag kunde knappt andas för att jag grät, det lät så fint!
han sov här sen, och idag har han farit till stan så jag ligger här i soffan själv och löser korsord med Gizmo.
min älskling!


pussen